I skollagen 4 kap. 4§ anges att grundskolan skall vara avgiftsfri för eleven. Tolkning ochpraktisk tillämpning av skrivningen i ovanstående paragraf kompliceras dock något av atttolkningsutrymme lämnas för vad som kan anses utgöra en "Obetydlig kostnad".Detta arbete syftar till att i en jämförande studie mellan Skolverket, den kommunalagrundskolans huvudman samt skolledare, studera diskrepanser i tolkningen av begreppet"Obetydlig kostnad". Arbetet syftar vidare till att studera i vilken utsträckning de olikatolkningarna samt den praktiska tillämpningen förhåller sig till varandra. Detta görs genom enstudie av beslut och ställningstaganden gjorda av Skolverket och kommunal förvaltning, samtgenom intervjuer med skolledare.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Uppsatsen är en studie av fjärrlåneverksamheten av äldre tryck, med digitalisering som en valmöjlighet. Kontexten är dels utvecklingen av digitaliseringsprojekt hos bibliotek, dels det användarcentrerade förslaget hos 2010 års fjärrlåneutredning. Som fallstudier beskrivs två bibliotek i Umeå, universitetsbiblioteket och Sveriges depåbibliotek. Utvärderingens centrala fråga är om digitalisering kan vara ett passande alternativ till fjärrlån av äldre tryck, för att stärka användarvänligheten. Problembilden utgår från en frågeställning över tre områden: Hur ser fjärrlånetrafiken av äldre tryck ut? Vilka problematiska aspekter finns det kring fjärrlån? Vilka konsekvenser får ett alternativ som digitalisering?Fjärrlån utgör en mycket liten del av den totala lånesumman, och det äldre trycket av det samma en nästan obetydlig del.

The aim of this essay was to create an understanding of teachers strategies to respond to children in economic hardship in school and if these children can participate on equal terms in school. To examine this, we chose to do semi-structured interviews which is a qualitative method. Eight teachers were interviewed from four different elementary schools. In our interviews, we found that all the schools both had elements of inclusion and exclusion, which can result in both equal and unequal terms for participation in school. We also found that the school with the most students in economic hardship had the most inclusive strategies.

Bakgrund och problem: Kraven på ytterligare information i företags finansiella rapporter blir allt högre, vilket gör att företag tvingas lägga allt mer resurser på att bemöta dessa krav. Det är därmed intressant att undersöka om en ökning i upplysningars kvalité har någon positiv effekt, exempelvis på företags kostnad för eget kapital. Årsredovisningen är den rapport som är den mest omfattande. Det läggs betydligt mer resurser på att framställa en årsredovisning, jämfört med en kvartalsrapport. Samtidigt innehåller årsredovisningen mestadels finansiella siffror som redan är kända för marknaden och dessutom kommer den ut med en fördröjning på 3-4 månader.

SLU inledde tillsammans med föreningen Sveriges kyrkogårdschefer ett projekt för att ta fram relevanta nyckeltal som skulle kunna användas till ibland annat en benchmarkingprocess med syftet att effektivisera arbetet på svenska kyrkogårdar. 2007 började man utföra datainsamlingar som genererade omfattande information om skötselarbetet på Sveriges kyrkogårdsförvaltningar som man sedan har använt för att ta fram nyckeltal. I samband med en workshop 2012 lanserade man idén om att nyckeltalet kostnad per grav skulle kunna fungera som ett effektivitetsmått. Det här arbetet ska försöka svara på frågeställningen om kostnad per grav är ett bra effektivitetsmått. Arbetet består av en litteraturstudie och en analys av 6 olika förvaltningar. Analysen kompletteras med en intervjustudie där förvaltningarna få svara på frågor om hur bra nyckeltalen speglar förvaltningarnas effektivitet.

Nästan dagligen möts vi i media av olika rapporter kring klimathotet, naturkatastrofer eller andra händelser med koppling till klimatdebatten. Frågor om klimatet och vilka insatser som bör vidtas för att stoppa temperaturökningen diskuteras ofta på olika toppmöten. Klimatfrågor är ständigt närvarande och påverkar såväl beslut av styrande politiker likväl som beslut som enskilda tar i sitt dagliga liv.Samtidigt som klimatdebatten intensifierats har det blivit vanligare att företag frivilligt tar ett visst samhällsansvar, så kallat Corporate Social Responsibility (CSR). Denna typ av samhällsansvar gör att företag kan förbättra sitt renommé i allmänhetens ögon. Inom ramen för sitt samhällsansvar är det en del företag som väljer att klimatkompensera sin verksamhet.

Denna uppsats studerar universitetssjukhus implementering och användning av måttet KPP, kostnad per patient, inom den interna ekonomiska uppföljningen i somatisk slutenvård genom en intervju- och enkätundersökning.  Syftet är att se hur KPP bör implementeras och användas. Slutsatsen är att sjukhusens ledning inte fokuserats på den strategiska och operativa styrningen med hjälp av KPP, vilket försenat utbredningen av den interna användningen. KPP-måttet måste vara tillgängligt för alla nivåer inom sjukhuset och speciellt för verksamhetschefer med ansvar för vården av patienter; goda IT-system är också nödvändiga. Tiden sedan KPP införts har påverkat den interna användningen..

Syfte: Huvudsyftet för denna studie ligger i att skapa en grundläggande förståelse för förhållandet mellan kostnader och nytta inom benchmarking. Detta gör vi inom ämnesområdet verksamhetsstyrning. I denna studie behandlas benchmarking som ett styrverktyg. Delsyftena i denna studie blir därmed att belysa de olika kostnader som uppstår genom användandet av benchmarking och reflektera över vilken nytta som användningen kan resultera i. Metod: Denna studie bygger på en abduktiv ansats där det inledningsvis skapas en teoretisk referensram genom bearbetning av litteratur från böcker och vetenskapliga artiklar.

Mindre företag är viktiga för den samhällsekonomiska utvecklingen och för skapandet av nyaarbetstillfällen. Lån har visat sig vara en viktig finansieringskälla för dessa företag, men pågrund av informationsasymmetri och högre operationella kostnader har tillgången tillkonkurrenskraftig lånefinansiering framhållits vara problematisk. Den externa redovisningenkan användas för att minska informationsasymmetri och reducera detta problem.Redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionens utfall utgör delar av denexterna redovisningen, vilka i tidigare studier visat sig påverka företags kostnad för lånatkapital. Svenska privata mindre företag är en grupp av företag som tidigare inte behandlats idetta avseende och syftet med denna studie är att undersöka hur dessa företags kostnad förlånat kapital påverkas av redovisningskvalitet, upplevd revisionskvalitet och revisionensutfall. Med hjälp av årsredovisningar från ett stickprov om 395 slumpvis utvalda företag ochen regressionsanalys besvaras studiens problemformulering.

Datalager är ett system som består av information från flera olika system. Datautvinning går ut på att få fram ej tidigare känd kunskap från till exempel datalager. Kostnaden för att hålla något i lager är en dold kostnad som många företagsledare ej är medvetna om hur mycket det kostar dem. Syftet med detta examensarbete är att undersöka ett möjligt angreppssätt med datautvinningsmetoder ur datalager för framtagande av beslutsunderlag rörande lagernivåer. Kostnaden att hålla något i lager är en dold kostnad som det är intressant att finna nya metoder för att påverka.För att besvara frågeställningen utfördes en fallstudie på ett lagerhållande företag som använder sig av datalager.

Bakgrund och problem: Forskning kring hur informationsutgivning påverkar ett bolags kostnadför kapital är mycket omfattande och relationen mellan mängden lämnade upplysningar och desskoppling till kostnad för kapital beskrivs som ett av de ?fundamentala sambanden? inomredovisning och finans (Leuz & Schrand, 2009). Sambandet har bland annat undersökts avBotosan (1997), som fann ett negativt samband mellan kapitalkostnad och upplysningsnivå iårsredovisningar. Botosan och Harris (2000) beskriver hur investerare på kapitalmarknaden drarnytta av kvartalsrapporter och vi finner det därför intressant att undersöka både årsredovisningaroch kvartalsrapporters påverkan på företagets kostnad för kapital.Syfte och Avgränsningar: Vi ämnar besvara vår forskningsfråga med utgångspunkt frånBotosans (1997) studie och hennes valda variabler för mätning av upplysningsnivå. Studienundersöker årsredovisningar för 2010 och kvartalsrapporter för Q3 2011.

Förändrade förutsättningar i dagens samhälle har lett till att personal- styrkan blir en allt viktigare konkurrensfördel. Detta i sin tur har lett till att allt större kraft läggs på att styra personalstyrkan. Vilket har fått uttryck i en växande flora av personalekonomiska teorier. En aspekt som berör styrningen av personalstyrkan, är rekryteringen av denna. Flera rapporter tyder på att rekrytering är en betydande kostnad.

E-post har förändrat människors arbetsliv då det ger snabbare kommunikation till en Obetydlig kostnad. E-post skickas på ett par sekunder, utan att avsändaren behöver ta hänsyn till avstånd eller dyra kostnader. E-post är enkelt och den mest ursprungliga tekniken på Internet. Det är även väl interagerat i organisationers dagliga arbete. Vårt syfte med kandidatuppsatsen är att fördjupa kunskapen om Länsstyrelsens mejlkultur och undersöka tjänstemännens användande av e-post.

I denna uppsats behandlas frågan om kommunerna kan använda strukturkostnaden som en legitim fingervisning på vad förskoleverksamheten bör kosta vid en genomsnittlig kvalité.För att alla kommuner skall kunna erbjuda en liknande service till sina invånare oavsett kommunens strukturella förutsättningar har det införts ett kommunalt kostnads och intäktsutjämningssystem. Systemet skall utjämna de strukturella skillnader som kommunen inte kan påverka. Det gäller befolkningstäthet, skattekraft och demografisk struktur.Förskoleverksamheten regleras i skollagen (SFS 1985:1100) och av Läroplanen för förskolan (lpfö 98). Skollagen är tydlig med vad kommunerna är skyldiga att erbjuda. Den reglerar emellertid inte hur det skall erbjudas.